På Änglagårdbageri bakar vi allt som vi säljer både i vår butik men även till vårt kafé. Här härskar Niklas vår bagare. Som har tidigare arbetat på lite större bageri. Vi använder oss av färska närproducerade och ekologiska råvaror. Dels som vi har odlat själv eller från någon en gård i vår omnejd. Detta gör vi för att veta vart våra produkter kommer från eftersom vi vill erbjuda produkter av hög kvalitet med framför allt med mycket smak.
Alla vår brödsorter bakas i vår vedeldade stenugn som innan dess har fått kalljäsa för att få den goda smaken som ett bröd ska ha. Varje brödsort som vår bagare Niklas bakar är noga utvalda och har gått i vissa fall generation till en annan generation. Men naturligtvis har Niklas också provat på lite nyare bröd med exotiska smaker.
Vi bakar olika bröd från dag till dag. Bara för att skapa lite variation, men har ändå ett schema som Niklas följer.
Måndagar: Skånska Lantbröd, Fröbröd, Fyra Sädesslags bröd
Tisdagar: Skånskt Lantbröd, Tomatbröd, Grovt bröd, Durum frallor
Onsdagar: Skånsk Lantbröd, Havrebröd, Fröbröd
Torsdagar: Skånskt Lantbröd, Rågbröd, Fyra Sädesslags bröd, Durum Frallor
Fredagar: Skånskt Lantbröd, Tomatbröd och Niklas Överraskning
Lördagar: Skånskt Lantbröd, Havrebröd, Foccacia, Durum Frallor

Dessutom så bakar Niklas alla goda pajer och kakor som vi serverar i vårt kafé! Men också vår goda Skånska äpplekaka med den fantastiska hemlagade vaniljsåsen gjord på vispgrädde och vaniljstång. Naturligtvis så använder vi på äkta svenskt smör och ägg från traktens glad hönor.
Surdegens historia

Att äta ett surdegsbröd sägs att det ska vara hälsosammare än ett vanligt bröd. Men de lärde tvistar om den saken. Men en sak som man inte kommer ifrån när man äter ett surdegsbröd är att det har en helt annan smak.
En surdeg innehåller levande jäst- och mjölksyrebakterier och används som ett jäsämne i nyberedd deg vid bakning av bröd. Utöver surdegens vanliga jäsningsförmåga finns det andra bra effekter som – sänkt GI-värde, att näringsupptaget blir bättre, probiotisk (bakterier som är bra för matsmältningen) funktion och längre hållbarhet, jämfört med bröd som har konserveringsämne. Vilket i slutända ger ett bröd med bättre struktur och bredare smak!
Ett surdegsbröd görs på – surdeg, ljummet vatten, rågmjöl, vetemjöl, salt eller surdeg, vatten, mjöl, jäst. Detta blandas väl för att sedan sättas på kalljäsning – 3-48 timmar. Tiden för jäsningen avgör sedan smaken på brödet. Under jäsningen utvecklas det många smakämnen och som kommer ge brödet en tydlig surdegs karaktär.
Surdegen bildas i rumstemperatur när jäst och mjölksyrebakterierna får växa i mjöl och vatten. En vanlig surdegskultur består normalt av en symbiotisk blandning av jäster och lakto bakterier. De mikroorganismernas symbiotiska förhållande gör att surdegen får en bra hållbarhet genom att andra mikroorganismer inte så lätt angriper surdegen.
Surdeg har funnit i tusentals år. Finns nämnt i flera religiösa skrifter, bland annat i Bibeln. Degen anses härstamma från Egypten för cirka 6 000 år sedan. Att använda bagerijäst börjades inte användas förrän på 1800-talet.
Surdeg kan ge en deg önskvärda egenskaper på olika vis. Dels en som direkt efter lämplig jästid kan användas i brödbaket men även i olika typer av fördegar. Som till exempel i Frankrike till brödet Levain, som då används som ett jäsmedel för en huvuddeg. Det finns olika sorters av surdegar – vete, råg eller så en blandning av dessa. Vid bakning med surdeg krävs det att jäst tillsätts men bara den normala mängde som du annars skulle använda. Till exempel så tar du en bit från en surdeg plus 25 gram jäst mot det normala 50 gram jäst.
Änglagårds surdegs recept

Det är inget svårt att baka ett surdegsbröd. Det som krävs är att ha en surdegsstart. Det är den som du kommer använda av sedan varje gång du ska baka surdegs bröd. En surdegsstart förvaras i rumstemperatur och den kan stå i princip var som helst. Det gäller bara att se till att mata den 1-2 gånger per vecka.
Varje surdeg är unik och mjölets förmåga att suga upp förändras efter varje säsong och vilken typ av mjöl du använder. Rågmjöl behöver till exempel mer vatten än vetemjöl. Ha gärna 2-3 olika sorters mjöl i din surdeg.
För att på bästa sätt lyckas bör du använda mjöl utan tillsatser. Eftersom en surdeg har en levande bakteriekultur. Att starta en surdeg tar några dagar men så här gör du:
Dag 1
En glasburk med lock som rymmer ca 5 dl, en gaffel, vatten, rågmjöl, vetemjöl, detta är allt som du behöver
Häll 0,5 dl vetemjöl, 0,5 dl rågmjöl, 1 dl ljummet vatten i en rengjord burk. Rör om med en gaffel till du får en ganska trögflytande slät smet. Vatten och mjölmängden behöver inte vara exakt, de viktigaste är att du i slutändan får en smet likna en tjock pannkaksmet. Förvara surdegsstarten i rumstemperatur med locket på glänt så att bakterie från luften kommer ner i smeten.
Dag 2
Mata degen med 1 dl ljummet vatten, 0,5 dl rågmjöl, 0,5 dl vetemjöl till smeten och rör om. Förhoppningsvis finns det några luftbubblor i surdegen och det kommer en mild aromatisk doft från den. Har den inte kommit igång så är det inte någon fara, för processen kan ta några dagar att komma igång. Allt beroende på vilket mjöl du har använt och vilken rumstemperatur det är i rummet som degen står i. Låt locket fortfarande vara på glänt.
Dag 3
Mata surdegen med 1 dl ljummet vatten, 0,5 dl rågmjöl, 0,5 dl vetemjöl. Rör om och förvara i rumstemperatur med locket på glänt.
Dag 4
Nu är förhoppningsvis surdegen redo att kunna bakas med. För varje dag du matar din surdeg så tar det kortare tid för den att börja bubbla. En frisk och mogen surdeg brukar oftast börja bubbla 2-3 timmar efter matningen.
Du kan testa att skaka eller vicka försiktigt på burken så kommer du att märka att degen nästan rör på sig själv. Det finns liv där inne i burken och nu kan du börja baka surdegsbröd med den.
Tips! Det gäller inte att glömma mata degen dagen innan du ska baka med den. Men mata inte degen direkt efter att du har bakat med den och du inte planera att baka med den dagen efter.
Därefter så matar du degen 1-2 gånger i veckan!